Stockholms
Medicinska
Yogaklinik

 

yoga  
Forskning Kontakt
gyan.jpg
Forskningsprojekt om yogans effekter på välmåendet startat

Under våren 2011 genomför yogastudion Stockholms Medicinska Yogaklinik/Yogaland tillsammans med Karlstad Universitet och Hjälpmedelsinstitutet en studie om yogans effekter.

Projektet pågår, mer info kommer...

Nedan finner du annan forskning om yoga

 

Forskning om yoga

Det forskas på yoga över hela världen. De senaste trettio åren har det publicerats tusentals vetenskapliga undersökningar runt yoga och meditation och dess mätbara effekter på kropp och själ. I databasen Medline (The National Libray of Medicine, Washington, USA) finns ett par tusen forskningsrapporter från hela världen som på olika sätt och i olika sammanhang visar på yogans och meditationens mätbara effekter. I Sverige kom forskningen på yoga igång på allvar först under andra halvan av 1990-talet då Karolinska Institutet genomförde en studie på Kundaliniyoga för kroniska ryggproblem. Ryggstudien och andra svenska studier hittar du nedan. Idag forskas det på yoga vid Karolinska Institutet, Danderyds Sjukhus m.m.
Nedan finner du ett urval av de studier som gjorts på senare tid:

Svenska studier
Ryggprojektet – 1998
Sömnprojektet – 1998
Rehabprojektet – 2000
Stressprojektet – 2000
Depression & Utmattning - 2001
Yoga för hjärtat - 2009

Internationella studier

Högt blodtryck - 1989
Humör och personlighet - 1992
Kroppsvikt - 1992
Styrka, uthållighet - 1993
Diabetes - 1993
Psykiska problem - 1994
Stress - 1994
Ämnesomsättning - 1994
Sköldkörteln - 1994
Reumatism - 1994


Ryggprojektet – Karolinska Institutet - 1998

Titel: Förebyggande av långvariga besvär i ryggkotpelaren.

Författare: Erik Hammarström, K.I.
Datum: Januari 1999

Bakgrund
Yogaprojektet är en beteendemedicinskt orienterad prospektiv experimentell studie. Den undersöker huruvida Yoga kan användas som sekundärprevention för ospecifika ryggsmärtor (symptomdiagnos finns men ej sjukdomsdiagnos) som leder till perioder av sjukskrivning.

Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka om Kundalini-Yoga kan användas som sekundärpreventiv insats för lindrande av smärttillstånd i ryggkotpelaren hos personer med ospecifika rygg-, axel och/eller nackbesvär som leder till perioder av sjukskrivning.

Metod
I experimentet ingick 27 personer; 14 män och 13 kvinnor. Experimentdeltagarna delades, genom könsstratifierat slumpmässigt urval, in i experiment- och kontrollgrupp. Interventionen bestod av sex veckors Yogaträning med instruktör, omfattande total nio träningstillfällen. Instruktören uppmanade även de tränande att bedriva träning i hemmet, varpå de försågs med kassettband och skrivna instruktioner. Kontrollgruppen bedrev ingen Yogaträning förrän efter experimentets sista mätning. Mätningar genomfördes vid fyra tillfällen; (1) före kursstart, (2) direkt efter interventionens slut, (3) 3 månader efter interventionens slut samt (4) sex månader efter interventionens slut. Mätinstrumenten bestod av OEQ (Outcome Evaluation Questionnaire), smärtdagbok samt sjukskrivningsdata. OEQ är ett frågeformulär med 14 frågor som behandlar upplevd smärta, medicinering samt psykiska besvär och beteenden som har samband med smärta. Smärtdagboken omfattar fyra frågor. Dessa avser sysselsättning, smärtintensitet, ängslan-nervositet-irritation samt sömn. Resultaten analyserades med kovariansanalys med mätning 1 som kovariat. Fråga nummer tre (avseende antal dagar med medicinering) och fråga fem (avseende sömnkvalitet), på frågeformuläret, har även analyserats med ickeparametriskt teckentest.

Resultat
Experimentgruppen tenderar, på nästan samtliga variabler, att förbättras avtagande positivt, d.v.s. har störst förbättring vid mätning två, något mindre förbättring vid mätning tre och ytterligare något mindre förbättring vid mätning fyra medan kontrollgruppen förändras mycket lite och/eller oregelbundet. Signifikanta skillnader mellan experiment- och kontrollgrupp erhölls för smärta (dagbok), sömn (OEQ) samt ängslan-nervositet-irritation (dagbok). Samtliga resultat var till experimentgruppens fördel. Sjukskrivning minskade också i större utsträckning för experimentgruppen än för kontrollgruppen, men inte signifikant. Resultaten av mätningarna i Yogaprojektet indikerar att Yoga, i den form den bedrivits i interventionen, kan användas för lindrande av smärttillstånd relaterade till ryggkotpelaren som orsakar perioder av sjukskrivning.

Tillbaks till toppen av sidan

 

Sömnprojektet – Södertälje Kommun - 1998

Titel: Yoga mot sömnstörningar – en undersökning.

Författare: Göran Boll, IMY

Datum: Mars 1999

Bakgrund
Denna sömnyogaundersökning är en enkel pilotstudie som undersöker huruvida enkla yogaövningar kan användas som ett fungerande verktyg vid långvariga sömnstörningar.

Syfte
Syftet med studien är att undersöka om självträning under enkla former med Kundaliniyoga kan användas som alternativ till andra metoder och olika former av medicinering för att förbättra sömnen hos människor med långvariga sömnstörningar vilka kan leda till ohälsa och långa perioder av sjukskrivning.

Metod
I experimentet ingick tolv personer, elva kvinnor och en man. Alla anställda inom Södertälje kommun. Samtliga hade vid ett flertal tillfällen sökt hos kommunhälsan i Södertälje för olika typer av återkommande sömnstörningar. Experimentdeltagarna deltog alla i träningen. Genom att samtliga förde sömndagbok under två veckor innan träningsfasen inleddes fungerade de därefter som sin egen kontrollgrupp.

Efter att ha fört sömndagbok under två veckor träffade gruppen yogainstruktören vid ett tillfälle där de fick lära sig yogans grunder. Nio av tio hade ingen egen erfarenhet av yoga före detta tillfälle. De fick nu lära sig ett enkelt yogapass om ca. 30 minuter för bättre sömn och de fick lyssna till en guidad meditation för bättre sömn. Yogapasset och meditationen fick de med sig hem på en kassett tillsammans med en instruktionsbok och sömndagböcker för sex veckor. Därefter tränade de helt självständigt och skickade löpande in sina sömndagböcker där de svarade på frågor om insomningstid, antal uppvaknanden per natt, antal sovtimmar per natt, upplevelsen på mornarna samt vecka för vecka den egna uppfattningen om huruvida de själva upplevde att sömnen blivit bättre eller ej.

Resultat
Under de två kontrollveckorna före träningsperiodens början var parametrarna konstanta. Efter sex veckors självträning i hemmet där deltagarna gjorde sina 30-minuterspass i genomsnitt 2,83 gånger per vecka förändrades samtliga parametrar. Deltagarna tenderade att uppleva förbättringar avseende samtliga variabler. Insomningstiden förkortades. Antalet uppvaknanden per natt minskade. Antal sovtimmar per natt ökade. Den egna upplevelsen av sömnens kvalitet förändrades på så sätt att antalet deltagare som ansåg att sömnen varit utmärkt ökade under perioden från 6% till över 50%. Sammanfattningsvis ansåg drygt 77% av deltagarna att deras sömn klart förbättrats under de sex veckor som undersökningen pågick.

En kvinnlig deltagare som enligt egen utsago inte sovit en hel natt under tjugo års tid uppgav att hon under mätperioden sovit cirka 20 nätter utan att vakna en enda gång under natten.

Resultaten av undersökningen i sömnprojektet indikerar att yoga i den form den bedrivits under dessa sex veckor kan användas för att förbättra sömnen hos människor med olika former av kroniska sömnstörningar.

Tillbaks till toppen av sidan

 

Rehabprojektet – Postgirot Stockholm - 2000

Titel: Yoga som rehabiliterande och förebyggande hälsovård
Författare: Agneta Jakas
Handledare: Nils Gräns
Datum: 2001-03-29

Sammanfattning
Yoga är en 5000 år gammal träningsmetod som numera tillämpas över nästan hela världen som förebyggande och rehabiliterande metod vid olika slags smärtor och problem, såväl psykiska som fysiska. Yoga är inte en religion men den återfinns inom både buddismen och hinduismen.

Bland många är huvudvärk eller värk i nacke och axlar ett ofta förekommande problem. Det är inom detta område som yogan visar sig ha den mest positiva effekten, redan efter en kort tids träning, enligt studien (på Postgirot) som gjorts i samband med detta arbete. Yogaträning bland dem som tidigare har haft allvarligare problem resulterar i många fall i att dessa problem blir mindre förekommande. Stora förbättringar kan även ses bland dem som ibland brukar känna sig trötta och nedstämda. Andra vanliga problem är svårigheter att kunna koppla av, dåliga möjligheter till att påverka arbetstakten och oroskänningar inför olika situationer.

Yogan visar sig ha positiva effekter då det gäller att gå ner i varv och inte känna oro. Även positiva resultat i att kunna påverka arbetstakten kan konstateras men inte i lika stor utsträckning som i föregående fall.

Tillbaks till toppen av sidan

 

Stressprojektet – Stockholms Universitet - 2001

Titel: Stressa mindre – går det? Stresshantering i grupp med yoga eller kognitiv terapi.
Författare: Jens Granath, Sara Lindström, Ulrica von Thiele
Psykologiska Institutionen - Stockholms Universitet
Handledare: Professor Ulf Lundberg
Datum: Hösten 2000

Sammanfattning:
Ett flertal studier har visat på positiva effekter av gruppbehandlingar vid olika typer av psykisk och fysisk ohälsa. I denna randomiserade studie utvärderades effekten av två olika stresshanteringsmetoder.

En kognitiv beteendeterapeutisk metod kallad Strategisk Resursanvändning (SRA) jämfördes med Kundaliniyoga. 33 deltagare rekryterades från ett stort svenskt företag (SEB) och fördelades på fyra grupper. En könsblandad grupp och en grupp med enbart kvinnor tränades i respektive metod.

Deltagarna i de båda metoderna hade vid efter mätningarna signifikant förbättrat såväl subjektivt skattade som fysiologiskt mätta variabler däribland upplevd stress, stressbeteende, ilska, utmattning, livskvalitet, blodtryck, och puls. Yoga hade en signifikant sänkning av noradrenalin. SRA:s sänkning av adrenalin närmade sig signifikans. Ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna.

Slutsatsen är att båda metoderna har effekt på såväl fysiologiska som psykologiska aspekter av stress.

Tillbaks till toppen av sidan


DU-Projektet Depression & Utmattning – Karolinska Institutet – 2001

Beskrivning av Yogaprogrammet på IMY inom ramen för DU-projektet

Inom ramen för ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet, Alecta och AFA erbjöds ett stort antal människor som var långtidssjukskrivna för utmattningsdepression att få olika former av terapi för att kunna komma tillbaka på arbetsmarknaden igen.
Huvudsakligen användes Kognitiv Terapi som behandlingsform men även Kundaliniyoga som terapi via Institutet för Medicinsk Yoga (IMY) fanns med som ett alternativ för dem som av olika anledningar valde att inte delta i de kognitiva grupperna.
Under ett års tid remitterades totalt 10 personer ur Alectas sjukskrivningsregister till Yogisk Terapi på IMY. Efter att under en hel dag träffat läkare och psykologer på K.I. valde dessa att testa hur yoga som terapiform skulle kunna påverka dem och deras hälsa.
Varje deltagare fick 15, i några fall 20 enskilda sessioner á 90 minuter med en yogisk terapeut på IMY.
Dessa sessioner innefattade terapeutiska samtal där varje deltagares problematik gicks igenom utifrån det yogisk-filosofiska synsättet. All traditionell yoga handlar i grunden om självkännedom och ökad medvetenhet. Livssituationen ända tillbaka till barndomen gicks igenom. Samtalssessionerna innefattade också drömmar och varje deltagare fick små hemläxor, att titta på olika delar av vardagen genom sina nya ”yogiska glasögon”.
Varje deltagare fick lära sig yogans grunder. Mycket fokus lades på grundläggande andningstekniker, enkla yogapass och meditation. Dessa tekniker ingick också i hemläxan, att träna yoga och meditation själv hemma i vardagen.
Guidade djupmeditationer på IMY var ett annat inslag i terapin.
Den yogiska terapidelen fungerade som en självständig enhet inom DU-projektet. Deltagarna kopplades inte till någon kontrollgrupp och det var självskattningen, den egna upplevelsen som dokumenterades genom att varje deltagare efter avslutad omgång (15-20 sessioner) själv skrev en redogörelse om sina yogiska upplevelser och hur dessa påverkat deras hälsa och deras liv i vardagen.
Av de tio som remitterades genomförde åtta hela programmet. En person avbokade utan att pröva alls och en person hoppade av personliga skäl av efter tre sessioner. De åtta personer som genomförde programmet återger här nu på följande sidor sina erfarenheter och upplevelser av den yogiska terapin.

Utvärdering av Yogaprogrammet på IMY inom ramen för DU-projektet:


1:8
- Min första kontakt med yoga går ett flertal år tillbaka och den blev misslyckad. Då visste jag inte att det fanns så många olika former utan trodde att de halsbrytande övningar jag då försökte mig på var de allena rådande. När jag i juni 2000 via SPP fick ett erbjudande att gå med i Karolinska Institutets DU-projekt och där pröva yoga var jag naturligtvis skeptisk. Jag hade då varit sjukskriven för utbrändhet sedan januari och tackade ”Ja” med förhoppning att något positivt skulle komma ut ur det hela då mitt tillfrisknande enligt mitt eget tycke gick så oerhört långsamt.
Visst hade jag gjort framsteg under månaderna innan jag började med yogan men de verkligt stora kliven framåt kom när jag börjat med den. Jag kunde släpa mig till yogalektionen och näst intill sväva där ifrån, fylld av energi. Med yogan känns det som om jag både läker, förebygger och ”motar Olle i grind” med mina övningar. En sak är säker: När DU-projektet är över för min del kommer jag fortsätta träna yoga. Dels hemma för egen maskin men även delta i kvällskurser för att lära mig mera. Har man som jag hittat en metod som får mig att må bra igen då vill jag gärna fortsätta med det.
Januari 2001. Lillemor Solum, Sollentuna.

2:8
– Yogan har betytt enormt mycket för mig, redan från första gången. Efter varje yogapass känner jag mig lugn, glad och rensad på alla tankar. Det viktigaste när vi träffas har nog varit våra samtal. De har gett mig mycket att tänka på och bearbeta. Det har även varit spännande och givande med analys av drömmar. Efter fyra månader med yoga sover jag bättre, orkar med arbetet bättre och jag känner mig psykiskt starkare.
Januari 2001. Ingela Arvidsson, Stockholm.

3:8
– Jag har upplevt tre djupa depressioner, 1990, 1998 och 1999. Den behandling jag fått under dessa tio år har varit medicinering, kontaktsamtalen på sjukhuset, promenader, 5 minuter Tai-chi en gång i veckan under fem veckor på ett av sjukhusen där jag låg inlagd, lite gympa och terapin med stickning, vävning etc. som jag absolut inte kände för då. Jag saknade hela tiden någon slags kroppskontakt, eller något jag kunde göra för att hjälpa mig själv med för att få lite inre styrka.
Min familj och mina vänner har på ett fantastiskt sätt stöttat mig under hela denna långa tid. Utan dem vet jag inte hur det skulle ha gått.
En dag kom ett brev från doktor Gunnar Rylander, projektledare på DU-projektet, ett samarbete mellan K.I. och SPP där han undrade om jag ville ställa upp och delta. Det kändes naturligt för mig att ”ställa upp” eftersom jag är väldigt öppen i samtal som rör min sjukdom. Under en hel dag fick jag träffa Gunnar Rylander, samtala, kolla upp min status, lämna prover etc. Vi fick en väldigt fin kontakt och jag kände mig som en prinsessa hela dagen. En av de terapeutiska metoderna som ingick i projektet innefattade yoga. Gunnar undrade om inte det skulle kunna vara något för mig. Detta kände jag direkt för och efter någon vecka fick jag kontakt med Göran Boll på IMY som Gunnar trodde att jag skulle fungera bra tillsammans med. Efter mitt först besök hos Göran i hans fridfulla rum med tända ljus, lite porlande av vatten och vatten att dricka kände jag ett otroligt lugn av att bara komma in där efter all stress på mitt arbete.
Jag fick genom projektet 15 tillfällen enskild yoga med Göran – så fantastiskt. Jag är nu helt ”yogafrälst”. Ett yogapass om dagen ingår numera i min vardag. Jag tillämpar den yogiska andningen som hjälper mig att komma ner i djup avslappning. Jag tänjer min kropp efter Görans lugna röst i min bandspelare. Under vissa pass påverkas jag mer, andra gånger är jag lite tröttare och känner bara ett stort lugn.
Göran och jag har också fått en väldigt fin samtalskontakt, på ett sätt som jag aldrig upplevt inom vården. Det Göran lärt mig om hur man som barn präglas gör att jag idag kan se bilden av mig själv i ett annat ljus, där jag med yogans hjälp kan växa inför mig själv. Jag kan redan nu, efter bara ett par månader med yoga känna en annan styrka. En inre styrka som kommer förhindra att jag åter sjunker ner i dessa ”helvetiska” tillstånd, där allting inom mig känns som om jag vore innesluten i en glaskupa, där alla mina normala känslor försvinner och det bara finns ett vakuum och som är en katastrof för mig och hela min omgivning.
Jag har fått många fina yogapass av Göran som vi gör tillsammans först och som jag sedan utför själv hemma med hjälp av inspelade band. Vi har även kombinerat yogan med hypnos där Göran lett mig tillbaka till min barndom och jag fått möta mig själv och min mamma. Jag har kunnat slappna av på djupet och detta hjälper mig med min självbild, som under mina depressioner har varit av en värdelös person. Detta projekt har lett mig i en riktning som känns mycket tillfredsställande för mig på ett sätt som gör att jag kan växa i inre styrka och släppa rädslan.
Februari 2001. Maj-Britt Sjöberg, Vällingby.

4:8
– Efter ca. 3 månader med DU-projektet har yogaträningen påverkat mig väldigt tydligt. Stelhet och värk i nacke och axlar är mycket bättre. Jag är helt symptomfri om jag tränar kontinuerligt. Jag känner ett lugn och en andlig närvaro som gör mig totalt avslappnad och "ren" efter ett pass. Sexlusten har ökat/kommit tillbaka. Jag känner lycka och harmoni som jag saknat länge. Den yogiska andningen syresätter och lugnar hela min kropp. Några djupa yogiska andetag i en stressad situation dämpar stress, ångest och panik direkt. Min kroniskt onda ländrygg är numera besvärsfri i normala vardagssituationer, dvs. när jag inte utsätter mig för någon onormal överansträngning i ryggen tex. Genom att kratta löv. Vikten håller sig mer konstant. Den har till och med minskat lite, förmodligen pga. att jag dricker mer vatten nu. Yogan gör mig törstig.
April 2001. Susanne Berggren, Järfälla

5:8
– Jag har gått på yogaträning hos Göran Boll ungefär en gång i veckan, totalt 15 gånger. Jag blev sjukskriven i slutet av januari i år med diagnosen ”utbrändhet” – men med lite perspektiv kan jag konstatera att jag varit sjuk i många år men envist kämpat på. Troligen var jag stressad redan som barn. När jag var tio år tappade jag allt hår på hela kroppen under loppet av en månad. Det var med största sannolikhet också stressutlöst. Håret kom aldrig tillbaka.
Jag kom via DU-projektet till yogan på IMY och Göran Boll redan tre veckor efter det att jag blivit sjukskriven. I början gick det ganska bra att träna hemma varje dag (man är ju plikttrogen) men det började ta emot mer och mer. Jag fick uppbåda all den lilla energi jag hade för att ta mig igenom passen. Hela kroppen skrek i protest.
Jag tror att yogan är jättebra för mig. Ett par tillfällen har det verkligen gått på djupet och framkallat starka reaktioner hos mig – men jag tror att det helt enkelt var för tidigt för mig. Jag inte kontakt med tillvaron och inte med mig själv. Jag är fortfarande chockad över att min tillvaro har rämnat. Jag vet inte vem jag är. Jag var så starkt identifierad med min yrkesroll. Nu klarar jag den inte längre – vem är jag då ??? Jag kan inte koncentrera mig, inte slappna av, får ingen djupsömn och tror därför inte att jag kan tillgodogöra mig yogan på ett bra sätt. Dessutom är jag oerhört stresskänslig. Bara av att ha en tid att passa eller att jag måste träna varje dag upplever jag som tunga krav. Jag tror att jag är ”speedad” fortfarande. Efter fyra månaders sjukskrivning kan jag inte sova. Får jag ett par tre timmars sömn per natt så är det bra. Jag har ständig feber, 37,9-38,5 och mycket värk i kroppen. Vissa dagar kommer jag inte ur sängen. Hjärtat slår alldeles för fort nästan hela tiden. En vilopuls på 90-100 är inte ovanligt. Jag väntar bara på att jag ska kunna få släppa efter och hamna i ”sova-dygnet-runt-fasen” som jag har förstått att de flesta upplever. Efter den fasen tror jag att yogan kommer bättre till sin rätt.
Göran Boll har varit fantastisk. Jag har gjort upptäckter om mig själv som jag ska jobba vidare på. Han har bekräftat mig och min sjukdom och det känns jätteviktigt. Jag har lärt mig jättemycket. Jag har fått informativa kassetter och skriftliga instruktioner och jag känner mig helt säker på att när jag lappat ihop några bitar av mig själv så kommer jag att jobba vidare med yogan på egen hand. Jag känner mig privilegierad och tacksam som fått gå hos Göran på IMY.
Juni 2001. Anette Bogren, Sollentuna.

6:8
– Jag har inom ramen för DU-projektet i Karolinska Institutets regi haft förmånen att under ett antal månader (4) få pröva Kundaliniyoga hos Göran Boll på Institutet för Medicinsk Yoga. Som ett led i detta har jag blivit ombedd att skriftligen redogöra för om och hur yogan påverkat mig.
Jag var till en början skeptisk till yoga som stressreducerande behandlingsmetod men alternativet (gruppterapi) var inte aktuellt för mig så jag bestämde mig för att i alla fall testa yoga några gånger. Jag hade tidigare försökt med Uneståls avslappningsövningar, utan minsta framgång.
Redan efter ett par pass kunde jag känna att yogan hade en klart lugnande påverkan på mig. Jag fick också en snabb lindring av mina ryggsmärtor som blivit ett ökande problem. Nu kan jag känna att yoga är den pusselbit i mitt liv som jag tidigare saknat. Jag har en förmåga att ”rusa iväg” på alla plan (arbete, familj, socialt, motion o s v). Yogan gör att jag numera ”landar mjukt” varje kväll.
Jag har i yogan fått ett värdefullt verktyg som jag aldrig kommer att släppa. När jag först kom till Göran Boll arbetade jag 50% efter en tids heltidssjukskrivning. Nu är jag åter tillbaka på 100% sedan ett par månader. Jag vill inte säga att jag är helt ”frisk” och att jag nu kan köra på som tidigare eftersom det är oerhört lätt att falla in i gamla mönster. Samtalen med Göran, yogaövningarna och meditationsövningarna har varit, är och kommer fortsättningsvis vara en oerhört viktig del i i arbetet med att komma till insikt om min situation och hur jag ska kunna leva vidare utan att ”köra av vägen” en andra gång. Nu är det dags att gå vidare utan Göran. Jag kommer sakna min nyfunne ”mentor” men jag har med mig yogan, mitt nya ”verktyg” och jag kommer troligen att gå på drop-in-yoga någon gång ibland.
Juli 2001. Anne Hamrebjörk, Täby.

7:8
– Först vill jag uttrycka min tacksamhet över privilegiet att ha fått lära mig yoga och lära känna Göran Boll. Terapi i all ära... vad som tilltalat mig mest med yogan är att jag fått göra något konkret, läxor och övningar, träning både mentalt (andligt) och fysiskt. Jag är delaktig. Jag kan konkret göra något åt min situation, istället för att som tidigare "pillertrilla" eller göra "verbala djupdykningar ner i depressionens gyttja". Jag har i yogan fått, som Göran säger, en "gedigen verktygslåda" att jobba med. Det är upp till mig hur snabbt jag vill "bygga och snickra". Jag har nu haft tolv yogasessioner på IMY och jag märker att mina relationer hemma blivit bättre. Jag känner mig mer stabil och mer på det klara över vad som är viktigt för mig i allt detta.
Det känns bra efter ett yogapass men det är svårt att definiera hur. För mitt "tillfrisknande" behövs ingredienser som avslappning, koncentration, att bara "få vara" - och detta finner jag i yogan. Att må bra innebär för mig ansvar och hårt arbete. Jag är värd ett gott liv. Jag ska fortsätta "snickra" så gott jag kan med yogan och kanske så småningom kan jag njuta av en "pall" eller en "bokhylla" - eller t o m en hel "10-rumsvilla". Jag hoppas att yoga blir tillgängligt för fler med psykisk ohälsa och att denna typ av behandling blir ansluten till Försäkringskassan. Det har varit oerhört givande att prata med Göran Boll på IMY. Han är bred, och kompetent, lyhörd, inkännande, rolig, kognitiv och påläst.
Augusti 2001. Eva Lotta Grundström, Nacka.

8:8
- Towards the end of October 2000 my entire world collapsed and I was sick-written diagnosed as burnt-out/depressed with work stress related problems. After three months I received a letter from Alecta asking if I would like to participate in a project, the DU-project
I was contacted by a Doctor Ingrid Rydmark and I agreed to participate. I had the privilege of spending an entire day with Ingrid. It was a very fruitful experience with a very professional and understanding person to which I am most grateful. Ingrid mentioned the possibility of participating in a course of yoga sessions. This appealed to me very much as I was in urgent need of "personal" attention and had thought of previously trying yoga. Shortly after I was contacted by Göran Boll from IMY. Immediately I felt very comfortable with our conversation and set up a date to start yoga with him. I have now undergone 15 sessions with Göran and feel completely safe under his roof using Kundalini Yoga.
I have found peace of mind and I am slowly but surely regaining my confidence and finding everyday events falling into place again. Life feels liveable again. We have gone through the yoga movements to enable me to continue at home which I am finding of enormous assistance. I now set aside time everyday to re-boost my own inner energies. We have also had valuable discussions/therapies where Göran has brought me back to my childhood. He has interpreted my dreams which have been most enlightening. I believe in yoga, myself and Göran, a very wonderful / professional person who I believe is the best teacher I could have ever hoped to come into contact with. I feel certain I shall regain the strength to cope and improve and learn to accept events and people around me in a more comfortable and positive way.
Augusti 2001. Josephine Hoffmann, Vaxholm.

Tillbaks till toppen av sidan


Yoga för Hjärtat – Danderyds Sjukhus – 2009

Studien i sammanfattning:
Positiva effekter av Medicinsk yoga på blodtryck och kortisolnivå i saliv hos patienter med hjärtinfarkt
Maria Nilsson, leg sjuksköterska,
Majid Kalani, överläkare, medicine doktor

Karolinska institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm

Bakgrund: Yoga har funnits i cirka 5000 år och har visats ha effekter på både fysisk och psykisk hälsa. Rehabilitering är det särskilt viktigt hos patienter som genomgått hjärtinfarkt som minskar återinsjuknandet. Avsikten med studien var att under-söka effekten av medicinsk yoga, som del i hjärtrehabiliterings-programmet efter hjärtinfarkt, på riskfaktorer för hjärt- och kärl sjukdomar.

Metod: Sextio patienter som under diagnosen hjärtinfarkt randomiserades till sedvanlig hjärtrehabilitering och yoga (30 patienter) alternativt med sjukgymnastik (30 patienter). Vi använde Medicinsk yoga, speciellt utformad för patienter med hjärt- och kärlsjukdomar, med fokus på djupandning i rörelserna. Yogan utfördes med ledning av en yoga expert en gång i veckan under en timme, i tre månader. Sjukgymnastik utfördes två gånger i veckan under en timme i tre månader. Blodtryck och kortisolnivå i saliv mättes i början och efter tre månader. Patienternas egen uppfattning om hälsotillstånd utvärderades med ett frågeformulär i början och efter tre månader.

Resultat: Medelåldern i sjukgymnastikgruppen var 62 år och i yogagruppen 60 år. I början av studien var medelblodtrycket högre i yoga gruppen jämfört med sjukgymnastik gruppen (128/75 respektive 119/69 mmHg). Blodtrycket sjönk signifikant efter tre månader hos patienter i yogagruppen (113/71 mmHg), medan i sjukgymnastik gruppen steg blodtrycket till 127/71 mmHg. Salivkortisol sjönk i yogagruppen från 8.5 till 6.0 nmol/L, medan det i sjukgymnastik gruppen steg något men ej signifikant från 4.6 till 5.0 nmol/L. Patienter i yoga gruppen uppgav förbättrad allmänt hälsotillstånd, mindre oro och bättre sömn.

Slutsats: Medicinsk yoga med lätta rörelser, djupandning och avslappning leder till lägre blodtryck, minskad kortisolnivå i saliv, samt subjektivt förbättrad hälsotillstånd. Dessa effekter kan möjligen vara av betydelse för att minska risken for återinsjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar.
För mer information om forskningen på Danderyd, kontakta Maria på: maria.nilsson@ds.se

Tillbaks till toppen av sidan

Amerikansk stridspilot med högt blodtryck  -  botad med yoga.

Författare:   AH Brownstein, ML Dembert
Institution:     Flight Medicine Department, Regional Medical Center,
Clark Air Base, Luzon, Filippinerna.
Projekt:          Behandling av stridspilot med högt blodtryck, med yoga. En fallstudie.
Källa:             Aviation Space & Environmental Medicine. 60(7):684-7. Juli 1989.

Sammanfattning:                
En 46-årig vit manlig stridspilot, som under 6 år haft problem med högt blodtryck genomgick en rad icke framgångsrika behandlingar. Han fick olika former av medicinering, han fick gå på specialdieter och han sattes på fysiska träningsprogram. Inget av allt detta hjälpte. Han sattes då på ett 6-veckors yogaavslappningsprogram. Detta program balanserade hans blodtryck ner till en normal nivå. Inga mediciner togs.

Mannen återfick full flygstatus, och en efterkontroll sex månader senare visade fortsatt normala värden. Rapporten slår fast att avspänningsträning - typ yoga är ett fungerande alternativ till traditionell medicinering som just bland flygande personal kan ha andra oönskade sidoeffekter vilket gör att de måste sluta flyga.

 Tillbaks till toppen av sidan


Yoga och simning  -   en studie runt humör och personlighet.

Författare:      BG Berger och DR Owen.
Institution:     Department of Physical Education, Brooklyn College, City University of New York,
Projekt:          Yoga och simning, en studie.
Källa:             Perceptual & Motor Skills.
75(3 pt 2): 1331-43, Dec. 1992.

Sammanfattning:                
Elever vid Brooklyn College i New York deltog i en undersökning där en grupp tränade yoga, två grupper simmade och en grupp fungerade som kontrollgrupp. Både humör- och personlighets-tester genomfördes på samtliga grupper, före och efter yoga- resp. simträningen vid tre olika tillfällen.

Resultatet visade att yoga- och simgrupperna visade tydliga minskningar när det gällde para-metrar såsom ilska, förvirring, spänningar och depressioner, i förhållande till kontrollgruppen. På deltagande män visade sig Yogan ha en större effekt än vad simträningen hade.

Tillbaks till toppen av sidan


Yogans effekt på kroppsvikt, andning, ecg, eeg, humör etc.

Författare:      M Satyanarayana, KR Rajeswari, NJ Rani, CS Krishna och PV Rao.
Institution:     Institute for Yoga & Conscious-ness, Andhra University, Visakhapatnam, Indien.
Projekt:          Yogans effekt på vissa psyko-fysiologiska parametrar.
En preliminär studie.
Källa:             Indian Journal of Physiology & Pharmacology. 36(2): 88-92,
April 1992.

Sammanfattning:                
Åtta friska, unga män i 20-årsåldern fick göra Shanti-Kriya, en mix av yogiska andnings- och avslappningsövningar. De fick göra ett 50 min. pass varje dag i 30 dagar. Kroppsvikt, blodtryck, puls, andning, EEG, ECG, samt temperaturen i munnen mättes. Parametrarna mättes före och efter passet var 10:e dag. De fick även göra ett förståelsetest, dag ett och dag trettio.

Resultatet visade en gradvis och tydlig minskning när det gällde kroppsvikten, en ökning av alfavågor i hjärnan, dvs ett ökat lugn hos testpersonerna. Temperaturen i munnen ökade med tre grader Farenheit. Andningsfrekvensen minskade tydligt. Rapportens slutsats är att den här typen av yogaövningar reducerar kroppsvikten och ökar personens lugn.

Tillbaks till toppen av sidan


Yogans effekt på muskelstyrka, uthållighet, kroppsvikt m.m.

Författare:   TK Bera och MV Rajapurkar
Institution:     Scientific Research Department, Kaivalyadhama, Lonavia, Indien.
Projekt:          Yogautövarens kroppskonstituition, muskelstyrka, uthållighet m.m.
Källa:             Indian Journal of Physiology & Pharmacology. 37(3): 225-8,
Juli 1993.

Sammanfattning:                
40 manliga högstadieelever, 12-15 år gamla deltog under ett helt år i ett projekt, där hälften tränade yoga och hälften var kontrollgrupp. Deras konstitution, uthållighet och muskelstyrka mättes med gängse standardmetoder.

Resultatet visade på tydliga förbättringar i samtliga avseenden i yogagruppen, både avseende uthållighet, muskelstyrka och det faktum att kroppen återfick sin ideala viktnivå. Fettcellerna i bl.a. midjan och på höfterna minskade i omfattning.

Tillbaks till toppen av sidan


Effekterna av yogisk terapi för icke insulinberoende diabetiker.

Författare:      SC Jain, A Uppal, SO Bhatnagar och B Talukdar.
Institution:     Laboratory Division, Central Research Institute for Yoga, Delhi, Indien.
Projekt:          Diabetikers responsmönster vid yogisk terapi
Källa:             Diabetes Research & Clinical Practice. 19 (1): 69-74, Januari 1993.

Sammanfattning:                
Förändringar i blodsockerhalten  glykostolerans via oralt glykostoleranstest, mättes på 149 diabetiker efter att de i 40 dagar tränat yoga. Deras respons på yogaträningen kategoriserades enligt olika skalor och index.

Resultatet visade att 104 patienter hade en god respons på yogaträningen, där deras värden förbättrades med ett minskat behov av medicinering som följd. Det slås fast i rapporten att yoga kan anses som en enkel och billig metod, som väl kan fungera som ett komplement till annan behandling, för diabetiker.

Tillbaks till toppen av sidan


Yoga inom psykiatrin. Dess effekt som stressreducerare.

Författare:   K. Nespor
Institution:     Psychiatricka lecebna v Praze 8, Narodni centrum podpory zdravi, Prag.
Projekt:          Yogans användning inom psykiatrin
Källa:             Casopis Lekaru Ceskych 133 (10): 295-7, 16:e Maj 1994.

Sammanfattning:                
Enligt författaren kan yoga användas inom psykiatrin, i både förebyggande och behandlande syfte när det gäller problem relaterade till alkohol, droger, psykosomatisk medicin, sexuella problem, neuroser, m.m.

De problem som kan uppstå är att man måste ha patientens aktiva medverkan för att yogan ska fungera. Yoga klassas här också som ett passande verktyg när det gäller att komma tillrätta med stress bland personal inom vården.

Tillbaks till toppen av sidan


Yogans effekt avseende stress och humör på friska kvinnor.

Författare:      FJ Schell, B Allolio, OW Schonecke
Institution:     Department of Internal Medicine, University of Wurzburg, Tyskland.
Projekt:          Yogaträningens fysiologiska och psykologiska effekter på friska kvinnor
Källa:             International Journal of Psycho-somatics, 41(1-4): 46-52. 1994

Sammanfattning:                
Yoga har blivit mycket populärt i väst, som ett sätt att handskas med stress. För att se vilka fysiologiska och psykologiska effekter yogaträning faktiskt har undersöktes en grupp kvinnor i Wurzberg i Tyskland som fick träna yoga. En rad olika parametrar mättes: Hjärtfrekvens, blodtryck, hormoner, samt vissa psykologiska parametrar. Samtidigt mättes samma sak på                       en kontrollgrupp, där deltagarna fick sitta bekvämt och läsa en bra bok under samma tid som yogaträningen pågick.

Resultaten visade ingen större skillnad mellan de två grupperna när det gällde blodtryck samt vissa endokrina parametrar. Hjärtfrekvensen var dock klart olika. Yogagruppen hade färre hjärtslag under träningspassen. Den stora skillnaden mellan grupperna visade sig i de psykologiska parametrarna. Yogagruppen hade avsevärt bättre poäng när det gällde livstillfredsställelse, upprördhet, aggressivitet, öppenhet, emotionalitet och sömn. Tydliga skillnader till yogagruppens fördel märktes också när det gällde områden som stresshantering, humörsvängningar, livsglädje och öppenhjärtighet.

Tillbaks till toppen av sidan


Yogisk andnings effekter på ämnesomsättning, avspänning m.m.

Författare:      S Telles, R Nagarathna och HR Nagendra.
Institution:     Vivekananda Kendra Yoga Research Foundation, Chamarajpet, Bangalore, Indien.
Projekt:          Hur andning genom en näsborre kan förändra matsmältning och påverka autonoma funktioner
Källa:             Indian Journal of Physiology & Pharmacology. 38 (2): 133-7, April 1994.
                     
Sammanfattning:                
48 män i åldrarna 25-48 år deltog i ett indiskt experiment med yogisk andning, där de skulle andas genom vänster eller höger näsborre, alternativt vartannat andetag höger och vartannat andetag vänster. Männen delades in i olika grupper som fick träna varsin teknik. Övningarna genomfördes som set med 27 andetag per set, 4 gånger per dag under en månad. En rad olika parametrar mättes före och efter.

Resultatet visade på en tydlig ökning av ämnesomsättningen. Det sympatiska nervsystemet påverkades med avslappning, alternativt ökad aktivitet, beroende på vilken typ av övning som användes. Rapportens slutsats blev att yogisk andningsteknik kan användas terapeutiskt för att bl.a. förändra ämnesomsättningen.

Tillbaks till toppen av sidan

 

Yogans effekt på funktionerna i sköldkörteln.

författare:       SB Rawal, MV Singh, AK Tyagi, W Selvamurthy och BN Chaudhuri.
institution:     Defence Institute of Physiology and Allied Sciences, Delhi, Indien.
projekt:          Yogaträningens effekt på sköldkörtelns funktion på personer utsatta för hög höjd.
källa:              International Journal of Biometeorology. 38(1): 44-7, Maj 1994.

Sammanfattning:                
10 friska män i åldrarna 20-30 år deltog i ett projekt där fem personer tränade yoga, och fem personer utgjorde en kontrollgrupp som genomförde vanlig fysisk träning. Efter att ha utsatts för hög höjd mättes aktiviteten och funktionen i sköldkörteln.

Resultatet visade att i yogagruppen så balanserades aktiviteten i sköldkörteln, medan den ökade i kontrollgruppen. Projektet pågick under 30 dagar.

Tillbaks till toppen av sidan

 

Yogans effekt som behandlingsform vid reumatism i händerna.

Författare:      MS Garfinkel, HR Schumacher Jr, A Husain, M Levy och RA Reshetar.
Institution:     Division of Rheumatology, University of Pennsylvania School of Medicine, Philadelphia, USA.
Projekt:          Utvärdering av yoga som behandlingsform för reumatism i händerna.
Källa:             Journal of Rheumatology. 21 (12): 2341-3, December 1994.

Sammanfattning:                
Målet med denna studie vara att samla kontrollerade observationer på vilket sätt yoga-träning påverkar patienter med reumatism i händerna. Detta gjordes genom att ett antal slumpvis utvalda patienter med denna form av reumatism delades in i två grupper där den ena gruppen under 8 veckor fick träna yoga och den andra gruppen fungerade som kontrollgrupp. Yogagruppen fick en lektion i veckan av en yogainstruktör. En rad olika parametrar såsom smärta, styrka, rörlighet, ledtjocklek, funktion m.m. mättes.

Resultatet visade att yogagruppen på ett mycket tydligt sätt förbättrade sina resultat jämfört med kontrollgruppen. Känslighet och rörlighet ökade. Värken minskade kraftigt jämfört med kontroll-gruppen. Rapportens slutsats är att yoga är ett effektivt sätt att ge lindring till den här gruppen av patienter. Ytterligare studier rekommenderas för att jämföra de långsiktiga effekterna av yoga med andra behandlingsmetoder.

Tillbaks till toppen av sidan